Den nya djävulen

Jag har ju redan skrivit om matpriserna och svält och grejer. Det är fruktansvärt och har upptagit mycket av min hjärnverksamhet de senaste veckorna.

Nu har djävulen kommit till stan.

På tunnelbanevagnar över hela Stockholm just nu gör ett tradingbolag reklam för sin site.
CMC Markets.
En av deras slogans ser ut så här: "Allt som glimmar är inte guld. Köp vete!"
Det här är bland det vidrigaste jag kan tänka mig. Samtidigt som fattiga människor på Haiti äter brödkakor gjorda på lera då de inte har råd med mjöl ska rika äckliga västerlänningar spekulera på samma mjöl och tjäna storkovan på de skenande priserna.
Aaaaa! Jag vet inte vad jag ska göra. Var ta vägen? Hur krossa tradingbolagen?

Annars pågår ju livet som vanligt och jag är lycklig. Så kan det gå.

Long time no see

Jag har varit på surhumör då ryanair sabbade mina planer på en wienerweekend tillsammans med valdemar. Riktigt störigt, men nu är jag tillbaka med nya tag!

Det har ju hänt hur mycket som helst på nyhetsfronten. Det som gjorde starkast intryck på mig var förra helgens långa repertage i Svenskan om de stigande matpriserna och svälten det leder till. Det är helt vansinnigt att många människor i guatemala till att börja med ska kunna leva på fyra majstortillas per dag. När nu dessa människor bara får två sådana till samma pris krossas mitt hjärta. Och visst vet jag att krossade hjärtan inte löser något. Att mitt dåliga samvete inte sätter mat på borden, men vad kan jag göra. EU och USA sitter på den viktigaste rollen i detta drama. Bara genom att avbryta subventioner till de egna jordbrukarna och släppa på vissa handelshinder kan något hända snabbt. Artikeln i Svenskan listade ett gäng orsaker till den nuvarande krisen. Några av dessa var:

• Höjt pris på råolja
• Etanol (det ger mer pengar att sälja majs osv till energitillverkare än som mat, men detta svarar bara mot en bråkdel av prishöjningen)
• Missväxt
• Växande medelklass i exempelvis Kina och Indien
• Handelshinder

En svårtacklad lista. Det är självklar ohållbart att önska kineser och indier tillbaka till fattigdom och missväxten beror på väderförhållanden. Råoljan kan inte direkt bli mkt billigare då den håller på att ta slut. Etanolsatsningen är dels en mindre bidragande orsak och dels viktig i kampen mot klimatförändringarna (fastän jag tror att vi är på väg mot en ny istid, men det till senare). Kvar finns alltså politiska styrmedel att ta itu med. Ojojoj. Det här ser ut att bli en dyster historia. Särskillt då man beräknar jordens befolkning till att öka med mer än 20% till 2050.

På Haiti rapporteras fattiga göra bröd på lera istället för mjöl, då detta blivit för fyrt. Leran är naturligtvis nästintill totalt befriad från näring men ger en mättnadskänsla.

Och i sverige slänger vi mer än en femtedel av vår mat. I USA närmare hälften. Självklart är jag inte naiv nog att tro att den maten skulle kunna hamna i guatemala eller haiti. Men att vi överproducerar mat i världen är tydligt.

Till något roligare: I DN eller Svenskan i lördags kunde man läsa att WFP (World Food Program) har skickat 120 miljoner ton ris till ett av de krisdrabbade områdena i Burma. Det betyder att om burmas alla innevånare skulle dela på lasten skulle de få mer än två ton ris var. Det är uppenbarligen ett skrivfel, hur mycket ris som egentligen skickades vet jag inte och ännu mindre vet jag hur mycket av sändningen som faktiskt fick komma in i landet. Jävla idiotjunta!